Lär känna Gud

Denna predikan har inspirerats till stor del av J.I. Packers bok ”Lär känna Gud”. Du som har läst den kommer förmodligen känna igen mycket.

Inledning

Vi leker lite med tanken. Låt oss säga att du skulle vilja lära känna Sveriges kung. Det första du gör då är rimligen att ta reda på vem han är och hur han är.

Du börjar med att ta reda på vad hans namn är - det är ju pinsamt om du skulle tilltala honom med något annat namn än hans eget - och du tar reda på hurdan hans karaktär är. Hur han är som person. Det kan du göra på en massa sätt: du kan läsa om honom i tidningar, artiklar; se dokumentärer om honom; fråga folk som känner honom mm. Men det bästa måste ändå vara att läsa något han skrivit om sig själv. En självbiografi till exempel. Och att prata med honom och på så sätt lära känna honom.

När du har fått lite hum om hans karaktär så vet du lite mer om hur du bör bete dig vid ert möte. Eftersom han är kung kan du ju inte bete dig hur som helst. Och eftersom han är kung kan du inte heller komma i kontakt med honom om du beter dig hur som helst.

Men vad ska ni prata om? Det är nog smart om du tar reda på och involverar dig i det han gillar och är intresserad av. Men också att du involverar dig i det han är bekymrad över. Att du delar hans intressen och är angelägen över det som han är angelägen över.

Nu när du har fått lite mer kött på benen om Sveriges kung så är det bara en sak kvar: att faktiskt träffa honom. Spendera tid med honom och på så sätt lära känna honom. Hittills har du fått kunskap om honom men du har inte haft någon gemenskap med honom. Så du går till slottet i Stockholm där han håller till. Väl där inser du att det inte var det lättaste att få komma inför kungen själv. Så efter lång tid av väntan, frågor, samtal med anställda och mer väntan kommer till slut en av kungens representanter fram till dig med ett meddelande från kungen. Han säger: Kungen är inte intresserad av att lära känna dig.

Trots allt du har lärt dig om honom, trots allt du har engagerat dig i, trots din vilja att lära känna honom tar det stopp här. Du kommer inte längre. Det spelar ingen roll hur intresserad du är, hur mycket uppmärksamhet du ger eller hur mycket du öppnar dig för honom. Om inte kungen vill lära känna dig kommer du aldrig att lära känna honom. Om inte kungen öppnar sig för dig så kommer du aldrig att få en gemenskap med honom.

Vilken negativ historia, eller hur.

Hur vida vi kan lära känna någon hänger på den personen

Det vi kan lära oss av den historian (trots att den är påhittad) är insikten att om vi ska kunna lära känna någon annan person måste den personen vilja lära känna oss. Annars är våra ansträngningar för gäves.

Om vi kan lära känna någon beror på den personen.

Nu kanske du och jag aldrig kommer få en gemenskap med- och få lära känna Sveriges kung. Men du och jag kan få en gemenskap med kungars Kung – Jesus Kristus. Den allsmäktige Guden.

Gud vill lära känna oss

Anledningen till att du och jag kan lära känna Gud är för att Han vill öppna sig för oss. Han har tagit initiativet till att lära känna oss. Bibeln säger såhär:

”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.” [Joh 15:16]

”Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.” [1 Joh 4:10]

”Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.” [Rom 5:8]

”Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er. Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta. Ty jag skall låta er finna mig, säger Herren…” [Jer 29:11-14a]

Paulus skriver också i dessa tankegångar i Galaterbrevet 4:9a:

”Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud…”

Det största är alltså inte att vi känner Gud, utan att Han känner oss. Detta är Guds nåd och det är på grund av Guds nåd vi överhuvudtaget kan ha en chans att lära känna Gud. Om inte Gud tar initiativet kan vi inte nalkas Honom. Jesus säger:

”Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom...” [Joh 6:44a]

När vi nu vet att Gud vill att vi ska lära känna Honom behöver vi veta hur vi lär känna Honom.

Hur lär vi känna Gud?

Även om berättelsen i början är påhittad tycker jag att den ger några principer om att lära känna andra som man kan applicera på att lära känna Gud också.

Det första vi behöver göra är att veta vem vi vill lära känna. Gud har många Namn i Bibeln men det är ett Namn som Han har lyft upp för oss att nalkas Honom genom. Det är Namnet Jesus. Bibeln säger:

”Ty genom honom [Jesus] har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern.” [Ef 2:18]

”Jesus sade till honom: "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” [Joh 14:6]

Vi behöver också lära oss vem Gud är. Om Hans karaktär. Förra söndagen (20-08-30) predikade Nima här och han pratade bland annat om Guds suveränitet och allsmäktighet. Att Gud bestämmer och har full och total kontroll på allt; att Han ser allt, vet allt och är överallt. Hela tiden. Han nämnde många bibelverser angående detta så jag ska inte igen gå in på det. Vill du höra mer om det kan du lyssna på den predikan via vår hemsida (www.arboga.pingst.se). Detta är en del av Guds karaktär och det är viktigt att vi förstår det om Gud.

Vi som människor - begränsade av vårt intellekt; av tid och rum och av annat i naturlagarna osv; har så lätt att tänka att Gud också är det. Men om vi begränsar Gud till detta så gör vi oss egentligen en avgud och kallar den för ”Bibelns Gud”. Eller ”Jesus”. Och om vi bara betonar en del av Gud så gör vi oss också en avgud.

J.I. Packer har skrivit en bok som heter just ”Lär känna Gud” och i den skriver han angående detta:

”Hur ofta hör vi inte någon säga: … ”Jag tänker inte på Gud som en domare. Jag föredrar att tänka mig honom som en far.” Vi vet av erfarenhet att sådana uttalanden ofta är inledningen till att man förnekar något som Bibeln säger om Gud.” (s.59)

Det är viktigt att vi inte förnekar någon aspekt av Gud. Varken Hans domarattribut eller Hans Faders attribut. Inte heller får vi av misstag (jag tror vi ofta inte förstår att vi gör detta) förneka Hans allsmäktighet. Att Gud har kontroll på och bestämmer precis allt.

Jag läste det en bibelkommentator skrev angående detta. Han säger att tron på en allsmäktig Gud kan föra med sig tankar och frågor kring hur Gud, som är god, kan tillåta ondska och lidande. Men det ger också löften om hjälp, tröst, befrielse, mening och hopp. Men om man tar bort detta från Gud och begränsar Honom till tid och rum och annat, så för det med sig betydligt fler förluster. Om man säger att Gud inte vet om allt och tillåter allt så kanske det tar bort frågor och tankar kring just det som vi kallar ondska och varför det händer, men det ger inte heller någon tröst. Det skulle betyda att Gud i princip gör så gott Han kan. Och att det är det bästa Gud klarar av som vi ser i världen runtomkring oss. Bön till en sådan gud blir mer eller mindre meningslös. Det enda vi kan förvänta oss som svar är sympati. Det är som att Gud skulle svara oss: ”Jag vet att det är illa. Jag önskar att det inte vore så. Jag gör så gott jag kan!” Då ger vi egentligen mer makt till ondskan, djävulen och människan än vi ger till Gud!

Men Gud är allsmäktig. Jesus sitter på tronen. Han regerar över precis allt och har precis allt under kontroll. Vi kan inte ge sådan makt till djävulen och säga att han har lika mycket makt som Gud! För det har han inte! Han kan inte göra någonting som inte Gud tillåter han att göra. Det kan vara svårt för oss att förstå, men det ligger en sådan tröst i det. Djävulen hade inte kunnat göra någonting mot Job i Bibeln om inte Gud hade tillåtit honom att göra det. Och vi vet att allt samverkar till det bästa för de som älskar Gud och är kallade efter Hans beslut.

Därför kan vi förtrösta på att Gud kommer ta oss igenom, Han kommer hela och hjälpa oss, Han kommer att föra oss till det Han har bestämt för oss och Han kommer – har redan! – vunnit seger! Det är inte en maktkamp mellan gott och ont i världen, Jesus har redan vunnit! Det finns ingen chans att djävulen kan vinna - det finns ingen chans att ondskan kan vinna! Det är inte en "match" så att säga. Jesus har vunnit! Och det är ju helt underbart. Vi får springa i den segern. Jag predikade förut om David och Goliat och hur Jesus har huggit huvudet av djävulen, bildligt talat, och att vi får springa i den segern.

Hur beter vi oss?

När vi har förstått vem Gud är (till viss mån. Vi blir aldrig fullärda) bör vi fundera hur vi bemöter Honom. Vi har redan klargjort att anledningen till att vi överhuvudtaget kan bemöta Gud är av nåd. I oss själva kan vi omöjligt få tillträde till tronen, men i och med Jesu död, försoning och uppståndelse från det döda får vi komma inför Honom. Men det betyder inte att vi gör hur som helst eller vad som helst inför allsmäktig Gud. Om vi skulle bete oss väl om vi skulle möta Sveriges kung så borde vi sannerligen bete oss väl när vi ska möta hela universums Kung och Skapare. Bibeln talar om detta på flera ställen. Dels talar den om hur vi bör be (vilket är kommunikation med Gud. Vi kommer inför Honom i bön):

”Tillbed Herren i helig skrud, bäva inför honom, alla länder!” [Psalm 96:9]

”Upphöj Herren, vår Gud, och tillbed vid hans fotapall! Helig är han.” [Psalm 99:5]

”Så skall ni be: Fader vår, som är i himlen. Helgat blive ditt namn.” [Matt 6:9]

Men också hur vi inte ska be:

”Ni ber men får inget, därför att ni ber illa - för att slösa bort allt på njutningar.” [Jak 4:3]

Och om vår karaktär för att få vår bön hörd:

”Om någon vänder bort sitt öra och ej vill höra lagen, då är också hans bön en styggelse.” [Ord 29:8]

Sista versen säger i princip att om vi inte vill höra och acceptera Gud vägar så vill inte Han höra oss. Alla dessa verser har gemensamt hur vi ska vara, eller bete oss. Det kan sammanfattas i dessa verser:

”Ni skall helga er och vara heliga, ty jag är Herren, er Gud.” [3 Mos 20:7]

”Nej, liksom han som har kallat er är helig, skall ni föra ett alltigenom helgat liv. Det står skrivet: "Ni skall vara heliga, ty jag är helig".” [1 Petr 1:15-16]

Vi ska helga oss och vara heliga. Alltså underordna oss Gud och Hans vilja och omvända oss från allt Han inte har behag till. Man skulle kunna säga att vi inte ska hålla på med det Han inte håller på med. Som ett exempel: om du ville ha gemenskap med en person från ett annat land kan du inte samtidigt ha gemenskap med, och vara involverad i, rasism. På samma sätt kan vi inte medvetet ha gemenskap med - och involvera oss i - synd om vi vill ha gemenskap med Gud.

Men det handlar inte bara om att undvika saker. Det handlar också om att engagera sig i det denne är engagerad i. Att vara på ställen där denne vill vara. Läser vi i Apostlagärningarna, breven, evangelierna, ja, hela Bibeln – både Gamla och Nya Testamentet – ser vi att Gud är intresserad av församlingen. Det handlar även om att engagera sig i Guds bekymmer. Människors frälsning, troendes upprättelse mm. Gud är engagerad i vår kärlek till varandra.

Om vi gör detta har vi löftet från Jesus där Han säger:

”Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom." [Joh 14:21]

Lär känna Gud – läs Bibeln och bed

I början sa jag att det bästa för att lära känna någon skulle vara att läsa en självbiografi om denne och att prata med personen själv. Prisa Gud! Det är precis det vi kan göra!

Gud har gett oss sitt Ord – Bibeln – för att vi ska lära känna Honom. Och Han har gett oss bönen för att kunna kommunicera med Honom. Och eftersom Gud har gett oss bägge dessa saker behöver vi bägge dessa saker. Inte endast bön, och inte endast Bibeln. Om vi säger att bönen är gemenskap med Gud så är den gemenskapen beroende av vår kunskap om Gud. Så här står det i Hosea:

”Mitt folk går under i brist på kunskap. Eftersom du har förkastat kunskap, skall också jag förkasta dig, så att du inte längre är min präst. Du glömde din Guds undervisning, därför skall också jag glömma dina barn.” [Hos 4:6]

Ofta tror jag, sorgligt nog, att vår brist på kunskap om Gud beror på vår lathet och brist på disciplin av att läsa Bibeln. Hur många gånger har du – likt mig – bett till Gud att Han ska tala till dig, medan din Bibel ligger hopslagen några meter bort?

Å andra sidan leder ofta strävan att lära sig allt om Gud och olika inriktningar av teologi och läror utan själva gemenskapen med Honom till högmod och hyckleri. Gud säger såhär i Jeremia 9:23-24:

”Så säger Herren: Den vise skall inte berömma sig av sin vishet, den starke inte av sin styrka och den rike inte av sin rikedom. Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner mig: Att jag är Herren, som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger Herren.”

Och igen i Hosea:

”Ty jag har min glädje i kärlek och inte i offer och i kunskap om Gud mer än i brännoffer.” [Hos 6:6]

Vi behöver kunskapen om Gud för att få en rätt gemenskap med Gud. Inte det ena utan det andra.

Avslutning

Som avslutning behöver vi veta att allt vi kan lära oss om Gud är centrerat kring Jesus Kristus. Jesus själv säger såhär i sin översteprästerliga förbön i Johannesevangeliet 17:3:

”Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.”

Det finns många bevis på att man känner Gud som man kan pröva sig själv med. Jag ska bara nämna några av dem.

Det första är ditt böneliv. Din personliga andakt med Herren. Det säger mer om en persons relation med Gud än en persons kunskap och synliga gudstjänst.

Det andra är att när vi känner Gud gläds vi när Han blir ärad (oavsett vem Han blir ärad av eller genom) och vi sörjer när Han blir hånad.

Det tredje är vår frid. Andens frukt innehåller bland annat frid (Gal 5:22). Och Jesus har lovat oss sin frid (Joh 14:27). Angående frid vill jag citera en pastor:

”Frid betyder inte att problem är frånvarande; men att en Person är närvarande.”

När vi har gemenskap med Jesus har vi frid. Oavsett hur omständigheterna ser ut.

Vi läser slutligen Hosea 6:3:

”Låt oss lära känna Herren, ja, låt oss sträva efter att lära känna honom. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma till oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar jorden."

Amen.